TILLBAKA I SKOLAN

Måndag - och tillbaka till skolan! Vi lärare hade fått veta att vi skulle ha eleverna idag och imorgon, och hade därför förberett ett efterarbete kring Berlinresan. Vi tänkte oss att eleverna idag skulle skapa varsin powerpoint, och att dessa sedan skulle visas för föräldrar under vår Berlinkväll den 7 juni. Men det visade sig att våra kollegor hade andra planer - det var no-test och engelskprov och Gud vet vad. Dessutom var datasalen fortfarande stängd, så våra elever kunde inte arbeta vid skolans datorer. Vi beslöt därför att de fick arbeta vid sina egna datorer, och att de imorgon, efter nationella proven i matte ska ha sin powerpoint färdig för bearbetning tillsammans med oss lärare. Vi träffas kl 12.30 i sal 8 D.
   Några elever efterlyste bilder från resan. Antar att det redan finns en mängd foton på Facebook, men på begäran kommer alltså några här.


Här har vi precis anlänt till Berlin Tegel och ska ta bussen till hotellet.



Det är en bit att gå med väskor.



Äntligen!
Nu står vi under die Weltzeithur påAlexanderplatz!
Se så glada vi är efter att ha shoppat loss i ett gigantiskt köpcenter! På tyska förstås!





Nu är vi i vår vänskola Hermann-Ehlers Gymnasium i Steglitz. Här intervjuar vi elever. På tyska, förstås!




Utanför Elefantentor och Berliner Zoo, en fantastisk artrik djurpark.



Vår guide Charlotta berättar om illdåd i Sachsenhausen. Två timmar intensivt på tyska.



Denna Biergarten på Wilhelmsstrasse blev vårt favoritplejs. Här åt vi två kvällar. Supergott käk - t.o.m fåglarna slogs om maten!



Framför East side gallery, den del av muren som är bevarad och som konstnärer bemålat.









Framför Brandenburger Tor, symbolen för Berlin

 







HEMMA IGEN!

Igår klockan halv sju på kvällen landade Berlinresenärerna efter en turbulent flygtur lyckligt på Arlanda. Vi välkomnades av en hoper föräldrar, ett störtregn och en kall vind. Typiskt svensk sommar?
   Dagen i Berlin var dock allt annat än kylig. Vi hade 28 graders fuktig värme, och passade på förmiddagen på att ta en båttur på floden Spree. På soldäck. En glass eller en dricka hade suttit fint, men vi hade inga kontanter, och personalen tog inte kreditkort, så vi fick fortsätta att vara törstiga och svettiga.
  Nere i tunnelbanan var det dock svalkande skön luft. Vi njöt av att vänta på tåget mot Potsdamer Platz, gick på när tåget kom, bytte tåglinje vid Brandenburger Tor, klev av en station senare och promenerade raskt till en restaurang för att äta och släcka törsten. Då inträffar katastrofen! Vi upptäcker att Robin och Magnus saknas! Någonstans på vägen har de försvunnit. (Vilket i och för sig inte var första gången - de två gossarna har en vana att älga på i förväg, i sina egna tankar, utan att se var resten av gruppen är. De har dock alltid kommit till rätta inom ett par minuter.) Nu var de dock helt borta. Någon sa att de sist hade setts på förra perrongen för en kvart sen. Tack och lov för mobiler! Vad skulle vi göra utan dem? Lena grabbade snabbt tag i sin och snart hade hon lokaliserat de två förlupna gossarna - de var kvar på Brandenburger Tor. Vägbeskrivning och en kvart senare var de åter hos oss, och alla kunde andas ut.
  Efter att ha hämtat väskorna på Aletto tog vi oss till flygplatsen, där nästa nervpirrande incident inträffade. Enligt kvinnan i incheckningen fanns inte Moa med på bokningslistan. Viss förvirring och panik uppstod, innan alla insåg att Moa hade dubbelt efternamn och bara det ena fanns med på bokningslistan. Det löste sig alltså, och ...
  ...sålunda kom alla ombord på planet, och kunde lyckliga kliva ut i det välkomnande svenska sommarregnet, förhoppningsvis några erfarenheter rikare.

PAUL FAST I SÄKERHETSKONTROLLEN

Stralande solsken välkomnade oss när vi vandrade mot Riksdagshuset. Vi var alla utrustade med pass och vi hade anmält vart besök tva manader i förväg. Säkerheten var dock värre än pa flygplatsen, och Paul släpptes inte in. Nagot gav utslag när han passerade kontrollanterna, och han pep. Lämnade bort nycklar. Han pep ända.Han tog av sig skärp. Men han pep. Vi fruktade att han skulle fa ta av sig ännu mer, men kontrollanterna blev plötsligt snälla och släppte igenom honom ända. Nagra av vara elever sag riktigt besvikna ut över att ha missat detta tillfälle till hanfulla skratt. Paul sag mest lättad ut.
  Vi gick nu alla upp i riksdagshusets glaskupol. Det är en märklig känsla att ga där i allt ljus och glas, en känsla av rymd och frihet. Arkitekten skapade kupolen med tanke pa hur den förra tyska demokratin urartade i nazism. För dagens tyskar är det viktigt att politiken präglas av insyn och öppenhet. Uppifran kupolen ser man rakt ner i riksdagen, där ledamöterna sitter. Nedanför den tyska örnen skulle Agneta Merkel tala idag. Tyvärr var det senare, sa vi fick ingen skymt av henne. Men bara möjligheten att alla människor kan se henne om de skulle vilja är en mäktig känsla.
  Därefter promenerade vi mot Förintelsemonumentet, en stor plan med tusen svarta stenblock, som man kan ga emellan, men dit ljuset inte riktigt nar. Eleverna sprang runt och letade efter varandra, och tog filmsnuttar med sina mobiler. Konstnärens tanke vet vi inte riktigt, men vi kan konstatera att trots människors hemska illdad sa finns ända glädje kvar.
  Buss 100 gar igenom Tiergarten mot Ku´damm. Vi hoppade pa den.
   Nu tar Sara över! När vi gick pa bussen, sa var vi de enda i bussen. Da kom en kommentar fran Lena: "Nämen titta, vi far en privatbuss".
   När vi väl var framme, var de flesta vralhungrig.  Just det! Vi akte förbi Goldelse med bussen! Den var mycket fin och vi fick en liten historielektion.
   När vi gick av, sa sag vi den nya och den gamla Gedächtniskirche. Det fanns stora skillnader mellan dem, - den ena var mer som ett litet historiskt museum över en utbombad kyrka fran andra världskriget medan den andra faktiskt var en kyrka. I kyrkan sa var det obeskrivligt vackert med det blaa lysande glaset som var 22 000 fönster till själva kyrkan.
  Efter besöket i kyrkan var de flesta väldigt förväntansfulla över den kommande shoppingrundan. Fast da hade de vuxna en annan idé, nämligen att vi skulle intervjua nagon random med nagra besvärliga fragor och det jobbiga var att hitta nagon som hade tid. Det hela blev inte bättre med tanke pa att alla var hungriga. Alla blev smatt tjuriga, men de vuxna sa att vi kunde fa äta (yeey!) själva efter intervjun. Krister delade ut 10 Euro till var och en att spendera och sedan gav sig alla av. Jag (Sara) blev otroligt lyckligt överraskad av att de hade KFC (Kentucky Fried Chicken). Det blev som en dröm som gick uppfyllelse, da jag bara hade sett den resturangen pa tv, pa amerikanska filmer. Sa jag delade en portion med Anton som lätt skulle ha räckt till 4 personer. Det var ju synd att vi fick slänga maten som vi inte orkade äta upp, för vi hade ju fatt betala för den, men vad skulle vi ha gjort?
   Över till Zübeyde :) Jaa, Guten Abend! Efter den enorma lunchen bestämde vi oss för att ta en runda vid Kurfurstendamm och sedan rulla vidare till varuhuset Kadewe, Jag (Zubeyde), Anton och Sara gick längst gatorna medan Moa, Josefin och Lovisa fortsatte till Kadewe och köpte massa chocklad till familjen hemma i Sverige, Det var ju omtänksamt! Man blev helt shoppinggalen och vi sprang in i massa butiker för att fa tag pa fina, men prisvärda varor till dem i Sverige. Jag köpte en present at min gulliga lillebror som jag har saknat otroligt mycket.
  Vi spenderade ganska lang tid pa gatan och sen sa märkte vi at vi hade ganska kort tid pa oss för att besöka Kadewe, sa vi gick hastigt in och kom in i ett NK liknande köpcenter som var enormt. Vi kollade runt ganska snabbt. Sedan luktade vi pa dyra parfymer, medan min blick fastnade pa en Dior parfym som jag ville lukta pa, jag och Sara försökte ta av locket och da märkte jag inte att locket var löst sa jag tappade flaskan och parfymen ramlade pa golvet (splaaash). Den gick sönder! Vi fick panik! Jag blandade ihop tyskan och engelskan! Haha, det blev lite kranligt med spraket, men vi kom fram till att vi inte behövde betala för en parfym som kostade över tusen kronor :) Vilken tur!
  Nagra akte sedan hem till hotellet, medan andra - Damir, Emil, Robin och Magnus - gick pa Zoo. Där fanns manga olika djur och vi fick pa mycket nära hall se djur vi aldrig sett livs levande i verkligheten tidigare - jaguar, mungo, flodhästar, flamingos, tapirer för att nämna nagra. Det fanns ocksa ett fantastisk nattdjurszoo, där  vi fick ta del av djurens nattliv. Jättesöta sma djur som at vid vattenhal.
  Pa kvällen at vi en god middag pa samma ställe som i tisdags. Restaurangägaren blev väldigt glad över att se oss igen! Vi satt ute och njöt av ljumma vindar och god mat. Mätta och belatna knatade vi sedan hem.

FYRA CHEESEBURGARE ÄR BILLIGARE ÄN EN

Trötta elever! Idag kom de sma liven upp senare än vanligt, vilket betydde att vi missade vart tag till koncentrationslägret Sachsenhausen. Som tur var hann vi ända med andan i halsen med var guidade visning.

Men nu.... Idag är det Oscar & Paul som tar över bloggen! Party Party!

Som sagt kom en del av oss lite sent upp fran sängarna ( bland annat vi 2 ). Men det blev bra av det ända och vi hann i tid till visningen.

Nu ska vi berätta lite om koncentrationslägret Sachsenhausen!
   Var guide hette Charlotte. En väldigt söt (av väldigt fa ) tysk ung tjej som var jätteduktig pa sin grej! Allt var pa tyska, men jag tror att vi förstod det mesta. Naturligtvis var det en del hemska saker som hon berättade om som har hänt där och hon visade baracker som fortfarande fanns kvar. Det var ganska jobbigt att se och höra om allt detta, och nagra var nära tarar. Det berörde oss.

Efter visningen käkade vi pa McDonald´s. Det mest anmärkningsvärda fran det stället var att Magnus & Robin at 4 (!) cheesburgare var!
- Det är billigare med fyra än en! förklarade de glatt, och ingen fattade nagot, förrän de berättade att de menade billigare än en Mc Meny.
   Efter detta sa akte vi tillbaka med S-bahn till Berlin för att se East Side Gallery. Mycket häftigt att se, men dock var de flesta av oss ganska trötta. När vi hade kollat klart pa det, sa splittardes vi för ett tag, da den ena gruppen ( Magnus, Robin, Lovisa, Josefine, Sara, Moa, Zubeyde med Lena & Madeleine ) gick längs tvä kilometer längs muren till Alexanderplatz. Pa vägen kom fem elever bort, för de inte lyssnade pa instruktioner. De var da tvungna att ga fem kilometer till, eftersom de inte hade tunnelbanebiljetter. Allt slutade dock lyckligt och vi aterförenades under die Weltzeituhr.
   Den andra gruppen ( Vi 2, Anton, Damir, Emil med Christer ) drog till ett hotell där kändisar över hela världen brukar bo när de besöker Berlin. Tyvärr kunde vi inte fa nagon rundtur för det var man tvungen att boka. Men däremot sa upptäcke vi 2 att en grupp som vi gillar som heter Far East Movement hade varit pa hotellet för inte alls sa länge sedan. Sen fick vi dra till Alexanderplatz och möta upp de andra där.
   Pa Alexanderplatz fick vi hänga runt i själv. Vi 2 och Anton hängde runt i klädkedjor och andra affärer. Sakerna här är nästan samma som i Sverige, bade utbud och priset, vilket var lite av en besvikelse. Zubeyde lyckades byta skorna hon köpte igar, eftersom de var för sma.
   Sen fick vi av Lena och Madeleine en uppgift som inte var sa kul, eftersom vi var trötta, men vi skulle besvara nogra fragor där varje svar gav en bokstav som skulle bilda namnet pa Robins farbrors adress. Vi 2 var smarta och gick till det höga hotellet Park Inn Hotel och fick svar pa nästan alla fragor, sa sa svart var det inte. Det tog ett tag innan vi hittade till hans lägenhet, eftersom andra civila i Berlin överhuvudtaget inte visste om adressen.
  Senare kom vi hem till Robins farbrors lägenhet; han heter Johnny. Sjukt kul att han bjöd in 15 pers i sin lägenhet och alla gillade honom skarpt. Vi at hans hemlagade spagetti och köttfärssas vilket uppskattades av allihopa. Efterätten var vit chokladmousse med blabär och när vi lämnade lägenheten fick vi även magnum-glass! Riktigt tacksamma är vi för dennna toppenkväll. Stort tack, Johnny! För oss 2 är detta inte sista gangen vi besöker honom! :)
   Sedan akte vi tillbaka till hotellet i 20 graders värme pa kvällen, vilket var galet skönt och svalt.
  PS: Pinsamhet...  Josefin, Lovisa och Moa snackade pa svenska om en annan tjejs bakdel, eftersom hennes shorts var extremt höga och vek ut mycket, men det visade sig att tjejen var svensk och hade hört allt. De har tydligen lärt sig en läxa om att de inte är de enda svenskarna här i Berlin.

VEM ÄR KARL MARX OCH ÄR DET NAGON SKILLNAD PA SPARRIS OCH SPENAT?

Det verkade som om alla elever somnat till slut, för klockan sju stod de pigga vid frukostbuffén och en halvtimme senare var de redo för att ge sig av till var vänskola, Hermann Ehlers gymnasium i förorten Steglitz. Där väntade det verkliga elddopet: intervju med livslevande tysktalande ungdomar! Vara elever kastades direkt in i grupper och de fick bade svara och fraga varandra om Sverige och Tyskland. Tyskarna reagerade pa att vi börjar gymnasiet efter tio ar i grundskolan - de börjar redan i sexan. De har betyg tidigt och betygskalan är 1 - 6, där 6 är sämst. Knäckebröd, IKEA, ABBA och Björn Borg var det de kände till.
  Efter intervjuerna var det dags för att besöka olika lektioner. Damir, Emil, Magnus och Robin fick var med om en historielektion med exemplariskt och mycket effektivt upplägg. Pa 40 minuter fick vi uppleva ett läxförhör, en elevpresentation om Karl Marx, en fördjupning om kapitalism och marxismen samt individuell skrivuppgift.  De tyska leverna i ar 7 briljerade med sina resonemang - medan vara elever inte hade nagon aning om vem Marx var! Förhoppningsvis har de täppt till sin kunskapslucka nu... Göran, fraga dem när de kommer tillbaka!
  Nu överlater vi skrivandet till de tre experteleverna som var pa de andra lektionerna, nämligen Josefine, Lovisa och Moa.
  Guten Tag! Wie geht's? Idag har vi haft en solig dag här i Berlin! Yey! Besöket pa skolan var verkligen en intressant upplevelse, eleverna verkade sa ordenliga och vi sag bara en som hade uppe mobilen nagan gang! Otroligt! Vi kanske ska ta och lära oss lite av dem...vi far tänka pa saken. Pa var första lektion som vi var med pa fick vi intervjua och bli intervjuade, det var bade roligt och nervöst. Den andra lektionen som vi var pa var tyska i arskurs tio, och det var mycket mer seriös och lite svarare att hänga med. Men det gick ganska bra, vi skulle vara med och diskutera om en bok som de hade läst och Moa fick i uppgift av sin grupp att aterberätta hela boken, Moa förvandlades till ett levande fragetecken, hon hade ju inte ens läst boken!
   Efter besöket i skolan var alla vara magar tomma och vi akte till ett köpcentrum där vi at allt fran thailändsk till spansk. När vi var mätta sa Lena att vi fick 20 min pa oss att "titta" i affärerna (det var ungefär 50 stycken). Detta ledde till att alla tjejer rusade iväg (som kossor pa grönbete) medans killarna var mer som  tjuren Ferdinand och satte sig ner och njöt av en glass. När den korta tiden var slut sa möttes vi vid ingangen igen och konstaterade att nagon hade köpt skor som var för sma och som hon inte hade hunnit prova (vi ska inte nämna nagra namn, men hon börjar pa Z...och slutar pa übeyde).
   Sedan tog vi oss till Check Point Charlie och Mauermuseum. Där fick vi se människors uppfinningrikedom om olika flyktförsök ut ur DDR. Därefter promenerade vi till Brandenburger Tor. Pa vägen dit tappade vi Paul, Damir, Emil och nagra till, dom fastnade i en bilhall med läckra Bugatti-bilar. Paul fyllde ar idag, sa han passade pa att önska sig ett rött och svart fartvidunder för den nätta summan av 14 miljoner kronor. Sa da vet ni föräldrar vad han väntar sig när han kommer hem.
   Pa kvällen gick vi till en Biergarten där vi at gott och blev anfallna av sma söta och hungriga pippifaglar som försökte ta var mat. Nagra at sparris och nagon fällde kommentaren: "Är inte sparris och spenat samma sak?", vi konstaterade att det finns en del kunskaper att lära i hemkunskapen ocksa.
   Under middagen kom en blomsterförsäljare med famnen full av rosor som han erbjöd oss att köpa. Anton var mitt uppe i en diskussion missade ett gyllene tillfälle att var romantisk mot Sara. Typiskt! Han uppmanas härmed att komma pa nagot bättre imorgon!

ALEXANDER BARD NOBBAR ZÜBEYDE OCH SARA

Klockan halv tva landade Vinstagardskolans tyskelever i ett mulet Berlin efter en angenäm flygtur med allas Idoldomare Alexander Bard. Tyvärr har vi inget bildbevis pa detta, enär vara flickors charm inte lyckades smälta honom, varvid han tackade nej när de fragade om de fick fotografera. Vi kan dock konstatera att han log vänligt under sitt stora skägg och att han inte hade kortbyxor pa sig, men väl randiga strumpor i sandaler.
  Efter busstur och tunnelbaneresa samt rask promenad nadde vi Aletto Hostel, där vi snabbt inkvarterade oss. En halvtimme senare var vi redan ute igen - redo att göra stan. Lena och Madeleine konstaterar att detta är en synnerligen allert grupp! Inga väntetider och inga klagomal. Enbart positiva kommentarer.
  Första anhalten var Alexanderplatz och en korvkiosk. Utsvultna elever bekantade sig med den berlinska specialiteten currywurst. Och trots att det sag ganska oaptitligt ut, smakade det gott, sa de alla lätt förvanat.
   Därefter till nästa Berlinsevärdhet - Fernsehturm. Upp med hissen och beundra utsikten. Berömda byggnader som vi hittills bara läst om i tyskboken upptäcktes nu i verkligheten. Sma, sma hus langt därnere.
  Alexanderplatz, forna DDRs centrum, har efter murens fall bebyggts med ett antal affärsgallerior. Dessa utövade stor lockelse pa de svenska ungdomarna, som fick ströva runt pa egen hand i en timme. Lovisa och Jossan fyndade shorts. Moa köpte en rosa tröja. Övriga höll i slantarna i väntan pa andra dagar.
  Vi förflyttade oss sedan till Potsdamer Platz, där vi at pa restaurang Jofsy. Vi satt ute under det stora glastaket. Eleverna fick nu själva beställa maten och det gick sa klart alldeles utmärkt. Det glufsades hamburgare, pizza och korv.
  Trötta atervände vi efter en händelserik dag till hotellet. Klockan tio ska det vara tyst pa rummet ar det sagt. Imorgon ska vi kliva upp halv sju - för att besöka skolan. En god natts sömn behövs alltsa!

SNART ÄR DET DAGS!

Nu är det inte långt kvar tills vi lyfter! Måndag den 7 maj senast kl. 8.00 samlas vi alla på skolans vändplan för avfärd till Arlanda! Glöm inte era pass!